Svart fågel, grön pil, blå Saab…

11 06 2014

För ett par veckor sedan skymtade en Koeningsegg Agera förbi som hastigast i ett nummer av Batman Eternal vilket inspirerade till en dykning i seriehögen, för visst har det synts till svensktillverkade bilar hos DC tidigare!

Den första som dyker upp i minnet för oss tillbaka till det glada 80-talet, närmare bestämt till sommaren 1988 när en Saab 9000 spelade en inte helt oväsentlig roll i ett nummer av Green Arrow, om än med ett något snöpligt slut…

Cover

Vad som dög åt James Bond dög precis lika bra åt bilfantasten Dinah Lance, alias Black Canary. Ni minns väl att “Bonnen” fräste runt i en 900 Turbo i både böcker och serier under några år på 80-talet? Nåväl, Green Arrow #7 utspelar sig under Seattle-epoken när Ollie (Green Arrow) och Dinah hade pensionerat sig från brottsbekämpandet, öppnat en blomsterbutik och försökte bli Svenssons med varierande framgång. Det vill säga, Dinah jobbade häcken av sig medan Ollie dagdrev eller försvann på mer eller mindre självpåtagna äventyr. Fast i just det här numret drar Dinah faktisk på sig kostymen och ägnar sig åt  lite detektivarbete över några sidor. Än hade hon inte blivit reducerad till en försmådd och frustrerad flickvän vilket tyvärr blev fallet ju längre serien pågick!

Nåväl, historien kretsar kring en liga som stjäl attraktiva bilar att använda för narkotikasmuggling och sedan sälja dem vidare i Kanada (gissa vilket märke de föredrar), fast det framgår inte förrän på de sista sidorna vilket lämnar en del utrymme för Ollie att reta Dinah för bilköpet. Svenska bilar hade ju en påtaglig yuppiestatus i USA på den tiden.
p2
p28
Så vad blev det av “Yuppmobilen”? Antagligen fanns en tanke att det skulle bli en “Canarymobile” om det inte vore för att man omväxlande utnyttjade tre olika tecknare för serien med följden att Saaben förvandlades till en generisk amerikansk pråm inför upplösningen av historien i nummer 8! Antagligen oavsiktligt men skadan var redan skedd. Suck…..

Så kan det gå!





Serietecknare: Se hit!!!

11 09 2013

Är du en serietecknare som väntar på det stora genombrottet? Drömmer du om att arbeta med ett stort internationellt syndikat? I så fall har det kommit ett unikt tillfälle att få jobba med de allra största – självaste DC Comics bjuder in allmänheten till en talangtävling där vinnaren får en helsida publicerad i den kommande volymen av Harley Quinn!!

Annonser hör inte till vanligheterna på bloggen men som en hängiven läsare av DC sedan drygt 25 år och inbiten Harleyfan kan jag inte låta bli. Eftersom Sverige vimlar av begåvade tecknare vore det väl synd och skam ifall inte fler lyckas etablera sig på den internationella scenen – här kommer ett gyllene tillfälle att få in en fot!

Jim Lee och Dan DiDio skriver följande på DC Comics webplats:

Harley Quinn is no stranger to a little breaking and entering for a good time and now, she’s going to help one talented artist break into comics with DC Entertainment’s Open Talent Search. That’s right, we’re looking for someone to draw one page of HARLEY QUINN #0 alongside some of comic’s most amazing talents, including Amanda Conner, Paul Pope, Bruce Timm, and a few other surprises, maybe even you!!

Beginning this November, Jimmy Palmiotti and Amanda Conner will be writing the madcap adventures of Harley Quinn and they’ll need all the help they can get to handle her, so they’re opening the invitation to one undiscovered talent to join them. If you think you’ve got what it takes to be published in this special issue, then put on your working hat and start drawing now, because an opportunity like this doesn’t come along very often.

Submissions can be Pencils, Pencils & inks or Pencils, inks & colors. Please keep in mind, the level of your work should be of professional-quality, so don’t feel the need to ink or color your work if you’re only confident in penciling.

Oh, and did we mention that we’ll be reviewing the submissions ourselves to personally select Harley Quinn’s new creative accomplice? 

Harley Quinn. One page. Published work. Breaking into comics was never this fun. ;)

Jim & Dan”

För att kvalificera ska du vara 18 år fyllda och kunna leverera en sida om fyra paneler enligt manuskriptet på tävlingens hemsida. Arbetet måste hålla professionell kvalitet och följa stipulerade estetiska riktlinjer. Det står varje inlämnande fritt att tuscha och färglägga, känner du att det är över din förmåga går det utmärkt att enbart lämna in skisser. Inlämningen stänger den 1 oktober klockan 10.00 PDT (19.00 svensk tid).  Juryn består av Jim Lee och Dan DiDio.
Vinnaren tilldelas en egen helsida i Harley Quinn #0 som ges ut i början av november och ekonomisk ersättning utgår därefter enligt avtalsschablon.

Att de stora amerikanska förlagen öppnar för oetablerade tecknare och författare för t.ex. kompletterande bidrag är inte ovanligt, men som regel man sig till då personer som redan har någon form av relation till förlaget eller har rekommenderats av en etablerad artist. Att man som här bjuder in allmänheten i en öppen tävling är extremt ovanligt!
Initiativtagare är Jimmy Palmiotti som sedan länge har gjort sig känd för att stödja oberoende serietecknare och lyfta fram nya talanger. Palmiotti driver produktionsbolaget Paperfilms tillsammans med sambon Amanda Conner (medförfattare till Harley Quinn) som även samarbetar med bl.a. Image Comics, Marvel och sedan några år ger ut egna independentserier, så jag flaggar lite extra för möjligheten att visa upp sig inte bara för DC utan hela den angloamerikanska serietidningsindustrin.

Se så, fatta nu penna och bristolboard, alternativt Wacom om du föredrar digitalt och sätt igång!





Appropå Stålis…

1 05 2013

…på vita duken så råkar det i år vara 35 år sedan Superman the Movie gick upp…

…och som om inte det vore nog fyller TV-serien Lois & Clark – The New Adventures of Superman 20 år i höst! Jösses, nu känner jag mig gammal även om det “bara” är 19 år sedan serien kom till Sverige.

Om de olika tolkningarna av Stålmannen på vita duken (eller i TV) finns minst lika mycket att säga som om densamme i tecknad form, både positivt och negativt. Tyvärr upplever jag att man oftast fokuserar på det negativa trots att Superman the Movie var och fortfarande är en riktigt bra film. Lite larvig på sina ställen men den är ju gubevars inspelad på 70-talet!  Men de kunde gott ha lagt av efter Superman II, övriga uppföljare pendlade mellan fåniga och rent usla…. Originalet står sig tveklöst bäst!
L& C har också blivit en smula nedsablad på senare tid och till min stora förargelse nämndes inte ens serien när Metro nyligen gjorde en inventering (hrrmmm…har en del att säga om det där, de nämnde den bedrövliga floppen Supergirl från 1984, men inte succeer som L & C och Smallville) av superhjältar på film. Att göra en romantisk komedi av en uttalad superhjälte med stor fanbase hade alla förutsättningar att bli en kalkon. Visst, tidens tand har gnagt lite och nog känns det lågbudget (även om L & C på sin tid var en av de dyraste TV-produktionerna någonsin, mycket har runnit under broarna sedan dess). Men kalkon? Inte på långa vägar, det blev en braksuccé och banade väg för en nytändning av superhjälten i både serieform och i andra medier. Det var rätt kul att se en handling som kretsade kring Clark Kent snarare än hans alter ego, med fokus på de mänskliga relationerna i en lättsam form, lättsam nog att göra TV-serien lite självironisk emellanåt och mindre krystad än den sentida efterföljaren Smallville.





Grattis Stålmannen – 75 år!

1 05 2013


Den 18 april var det 75 år sedan första numret av Action Comics landade i tidningsställen i det där stora landet på andra sidan Atlanten. Därmed kan vi säga grattis till inte bara till helyllekillen med stort S utan även till hans fjälla Lois Lane som var med från första början.
Dåtidens Stålis var rätt annorlunda mot den vi känner idag, han kunde t.ex. inte flyga (bara hoppa ovanligt högt). Och han hette ännu inte Kal-L (eller Kal-El beroende på vilken kontinuitet man räknar) och både hans personlighet och historia var minst sagt grund. Visserligen börjar historien med att en planet går under och ett ensamt spädbarn räddas per raket och hamnar på jorden. Dock inte ett ord om Krypton eller Jor-El, det kom några år senare. Men Clark Kent var i alla fall reporter. Egentligen är det inte så märkligt med tanke på filosofin bakom dåtidens serier, de var rolig och simpel underhållning för barn och inte så mycket mer. Följaktligen hade Ur-Stålis inga bekymmer med stora konspirationer, utomjordiska invasioner eller superskurkar. Han jagade istället rånare, fångade rymlingar och klådde upp (ehm…ursäkta – tillrättavisade) försupna män som slagit sina fruar.
Men det spelar ingen roll, den förste superhjälten var född och banade väg för en boom av liknande figurer, liksom det slutliga genombrottet för seriemagasinen.

Men låt oss backa tillbaka ytterligare några år….
Det kunde ha sett ut på ett helt annat sätt. För från allra första början när herrarna Siegel och Shuster började skissa på en seriefigur med övermänskliga egenskaper ritade de nämligen en superskurk! En brutal, snaggad typ som försökte dominera världen. Det resulterade i en miniserie med titeln “Reign of the Superman” som publicerades i mitten av 30-talet, men (tack och lov kan man tycka) blev en flopp! Med facit i hand kan jag inte låta bli att tänka på likheterna med en viss Lex Luthor….
Först när övermänniskan blev laglydig och tonats ner en viss grad av helylle och ridderlighet lyckades de få napp hos Detective Comics, fast det var på ren chansning som serien till sist publicerads. Någon hade upptäckt att en novel från 1930 innehöll en huvudperson med liknande drag och dessutom beskrevs som en “supeman”. Aj då!
Chansningen höll som tur var!

75 år har gått. Att utförligt beskriva vad som hänt med Stålmannen under alla dessa år skulle lätt fylla ett helt uppslagsverk, så långt tänker jag inte gå…den här gången. Men jag får säkert anledning att återkomma till ämnet rätt snart.

I dagarna går vi ganska passande och väntar på att Zack Snyders och Chris Nolans film Man of Steel ska gå upp på biograferna. En välkommen reboot av inte bara Stålmannens äventyr på vita duken utan lika mycket en nystart för DC Comics universum i rörliga bilder. En lämplig 75-årspresent…..

Omslaget till Action Comics #1 via http://dc.wikia.com